Det här med att vara snygg inför den man älskar. Jag och skånot hade ett samtal om det där jag faktiskt fick en mental bitchslap av mig själv. Vi har ju känt varandra så länge att det ganska fort blev till att vara "sig själv" det vill säga mjukisbyxor och en slapp tröja. Inte klev jag upp söndag morgon och sminkade mig direkt. När jag jobbade i kostym var det ju som en sak. Jag var alltid fixad när jag kom hem från jobbet och hade iaf snyggt hår och smink under kvällen (även om mjukisarna åkte på). Nu när jag jobbar i slappa kläder och inte "behöver" vara fixad så blir det.. ja. minst sagt sällan.
Att tappa gnistan i ett förhållade handlar ju 1000 gånger mer om ens personligheter, men jag uppskattar ju att se min kille snygg. Såklart. Gärna lite fixad i håret och att han luktar gott. Det som räddar honom är nog att han inte gillar mjukisar ;)
Nu vet jag att han är kär i mig trots fula kläder, som tur är. Men man ska väl ändå göra sitt bästa för att inte skrämma iväg honom med utsidan också ;)
Så ikväll ska han få komma hem till någon (helst mig) som iaf är nyduschad, sminkad och inte klädd i mjukisar ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar