Energitjuvar är ett ämne som dyker upp i olika sammanhang ganska ofta. jag är ganska förskonad av dem men det är klart att även jag känner att det finns personer som "sugen musten" ur en ibland. Det kan vara riktigt svårt att bemöta, vad ska man säga och avd ska man göra? jag har ju bestämt mig för att leva mitt liv för mig. En gång för alla liksom (heeeej klyscha). så jag säger ifrån, drar mig undan och ignorerar. Låter dom inte ta ifrån mig den glädje och kraft som faktiskt är min, som jag mer än gärna delar med mig av till personer som jag tycker förtjänar och behöver den.
Men de tär fan inte alltid lätt att säga ifrån, att vara stark och modig. Ibland är det så mycket lättare att krypa upp i soffan och vara bitter och tjura ett tag. Problemet ligger i att energitjuven aldrig får veta vad du tycker och därför får hen inte heller en chans att bättra sig. Vad gör man då om en person, trots upprepade förklaringar från flera hål, inte bättrar sig? Ja antingen så bryter man den kontakten, faktiskt. Hur jobbigt det än må vara. Du behöver inte ens ta samtalet. bara skit i det helt enkelt, gå vidare och lämna det bakomfluta framför dig ;) Eller så gör du som jag. Bara le och borta bort personen. Bepansra dig innan mötet och asgarva när dom går. Vissa människor kommer aldrig förstå, du kan antingen tycka synd om dom eller skratta åt dom.
Och jag har ju mer humor än empati.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar